Tord Lager
 citat ur texter och recensioner          
back 		 

Nya Wermlandstidningen jan 2008

Recension i Sydsvenskan feb 2008



 Recension i Hallandsposten 26 januari 2005 
av Ingrid Larsson

"Tord Lager har sedan 1980-talets början gjort regelbundna nedslag på Galleri Birgersson. Senast ställde han ut år 2000, och nu kan vi se senare års måleri, där även några collage finns med.Utställningen möter med värme och tveklöshet. Det råder balans i skaparkraften. Färgytor agerar fritt med varandra och med tecknade aktörer. Det vita, gråvita, jästljusa möter brunsvart, gråsvart och de varma orangegula tonerna.
Som nyutbildad från Valand visade Tord Lager sig som nyrealist. Han ställde redan 1970 ut på Göteborgs Konsthall tillsammans med bland andra Ola Billgren, JanHåfström och Peter Tillberg och blev snart etablerad. Utställningarna har sedan dess blivit många och Tord Lager är representerad på många håll i Sverige. Successivt förändrade han sina motivval för att under en period ägna sig åt landskapsmåleri. 
En resa till Rom vid mitten av 80-talet kom så att föra vidare. Intryck från möten med klassisk konst och skulptur satte sina spår och kom efter några år att få sitt uttryck i bild. I denna sfär, som modernist och klassiker, fortsätter Tord Lager att arbeta. Det känns verkligen som ett sammanfogande av olika infallsvinklar, där det nära, linjesäkra möter de mer övergripande dragen. En helhet fogas samman och utvecklar sin struktur.
Att komma in från grådis och snålblåst och mötas av figurer och aktörer i modernistisk övertygelse är fint. Utställningens rytm och välavvägda helhet tillför i upplevelsen."


 
 "Ljusgestalt" 1995 

" Tord Lager söker skildra människan när hon träder fram i 
verkligheten från ett okänt ursprung, människan som stiger 
fram ur kaos, ur ljus och ur eldsken"....
Rolf Anderberg  1995


Tord Lager 
Galerie Ahlner, Stockholm okt 2000

Göteborgskolorismen är omisskännligt närvarande hos Tord Lager; det där speciella ljuset som uppträder t o m i hans mörka färg. Brett uppstruken blir färgen hos Lager mer tecken för landskap än ett bestämt iakttaget landskap. Eller snarare bildar färgen, som bara fläckvis täcker duken, endast bakgrund till de om antikens skulpturer påminnande människofigurer han egentligen målar och som liksom skrapas fram, avtäcks ur färgsjoken. Det är inte det lättaste kan intygas, men det blir bra, det blir framför allt måleri.

Lars-Erik Selin
SvD 2000


Tord Lager 
Galleri Birgersson, Halmstad  mars 2000

....."I jordfärger från de ljusa beige tonerna, över ockran till det bruna, grå och svarta presenterar han sitt måleri. Ljusfyllda, mättat gula detaljer ger dem ljus och energi. Han bjuder oss ett måleri som förmedlar känslan att vara frukten av ett intensivt förhållande till skapandet. Det rymmer en frihet och en lätthet som på ett märkligt sätt förenas med det dova och mer inåtvända. I tunna linjer, ibland ristade i färgen, fångar han konturen av de gestalter som befolkar hans dukar. Han placerar dem i grunda rum mot färgens struktur. Ofta sveper ett flortunt färgskikt över bildytan, flyktigt utdraget med en bred palettkniv. Ur den svarta färgen framträder en spröd, ristad linje som fångar konturen av en människa "I skuggan". En kvadratisk liten form i intensivt varmgult skiljer det mörka partiet från målningens lugna, ljusa sida. Färg och form samverkar friskt och raffinerat och vi känner de starka kontraster som ett intensivt sommarljus kan skapa. Det vilar en skärpa och precision över penselns lediga framfart. Spröda linjer balanseras mot former och svep i färg. Det är ett måleri som växer med betraktandet."

Ingrid Larsson
Hallandsposten 7.3.2000 
(utställning på Galleri Birgersson, Halmstad)


Tord Lager
Galerie Ahlner, Stockholm 1995

....."På Galleri Ahlner finner jag Tord Lager en konstnär med absolut egen profil, även i det i och för sig nog så välkända. Lokal bakgrund är Göteborg, skolad på Valand under 60-talet. Men någon speciell göteborgsk färgning kan man knappast tala om. Det skulle i så fall vara en viss knyckighet i linjeföringen åt Alf Lindberg till. Lager riktar i stället blicken bakåt till den stora figurala traditionen. Människokroppen är hans arbetsmaterial. Han arrangerar gärna sina gestalter i en fri omgivning, som faktiskt kan likna uppställningen på antika tempelgavlar. Från de gamla klassikerna tar han sig igenom konsthistorien, tar spjärn hos kubister och når via Matisses formelegans till en mycket fri figuration, kroppar, ansikten i behagfull profilering. Färgen, ofta i diskret gråskala, men någon gång tonad åt det glödande, lägger han upp i väl strukturerade ytor. Den mångkonturerade linjen löper lite ryckigt, men behåller ändå sin expressiva genombrytning en arabeskartad helhet mot bakgrundens blockartade färgplan. Tord Lager är kanske mer klassiker än modernist."

Stig Johansson
SvD 1995


Tord Lager
Vitehall, Kungsbacka kulturhus 1995

"..... Han inspirerades av den klassiska konsten med dess respekt för mänsklig värdighet och frihet och kände sig inte längre bunden av att slaviskt exakt återge verkligheten, utan han sökte sina bilder ur den egna fantasin. Med sitt eminenta målarkunnande skapar och komponerar Tord Lager de bilder av människor, som synes agera likt figurer i antika dramer, människor i kamp eller avspänd vila och som i frimodighet vänder sig mot åskådarna. Hans målningar har fått ett ljust humanistiskt budskap, en tro på människan, långt borta från fotorealismens kalla isolering och alienation".....

Rune Borell
Ur katalogförord, Vitehall 1995.

William Packer om Tord Lager 1997

... .."Lager har sedan länge tydligt vänt sig ifrån de samtida trenderna, för att omfatta en större bredd i modernismen. Hans arbeten från 90-talet påminner speciellt om tidig kubism och dess omedelbara efterföljare, inte på ett påverkat eller beroende sätt, utan genom ett positivt kritiskt val. Hans verk är helt och hållet hans egna. Spelar det då någon roll att han på så sätt har distanserat sig själv från avantgardets strömningar? Inte det minsta. Bildytan är ristad och skrapad, kvarlämnande spåren av målningens historia i färgen. Bilderna är experimentella, utforskande, mångtydiga i sin utformning. Rummet är plant, frisliknande, teatraliskt, med sina figurer uppställda på rad som om de stod på en scen innan ridån skall gå upp". .... 

London februari 1997
William Packer *

 * Konstkritiker i Financial Times
back